Tankar och sånt

Sortera upp de levande kräftorna, små för sig, medium för sig och de stora för sig.

SMÅ KRÄFTORNA

Som vanligt skölja av dem innan kok, med huvudet ner först i ett kokande avlivningsvatten. I en stor kastrull med bara kokande vatten häller man ner vanligt salt. Ungefär så mycket som när man kokar potatis. Ös i småkräftorna i det kokande vattnet från avlivningskastrullen. Låt dem koka tills de flyter upp. När de gör det så är de färdigkokta. Ös upp dem utan spad i en bunke.

Då de svalnat så de är hanterbara, bryt av huvudet som kastas. Bryt av stjärten. Om klorna är stora nog att skalas så bryt av dem också. Lägg kroppen, ben och små klor på en plåt. Skala stjärtarna. Skalet på plåten och köttet i en skål. Spara även rom och kräftsmör i skålen. Skiva upp sköljda morötter, purjolök och gul lök och blanda ner på plåten. Rosta i ugnen. Då rostningen är klar hälls allt i en kastrull. Häll i ca 1/2 flaska vitt vin. Fyll på med vatten så det täcker allt. Ha i hel vitpeppar, timjan och några lagerblad.

Koka upp snabbt. Kok 15-20 minuter. Ta bort från plattan och låt vila lite. Sila ifrån och reducera. Används till soppa. Reducera ytterligare så att det tjocknar används som sås. Häll grädde i buljongen.

Ta smörgåsmargarin i en skål, klipp ner lite gräslök och rör om. Blanda ner köttet från klor och stjärtar i smöret. Bred ut på formfranskskivor. Bred ända ut i kanterna. Lägg på rikligt med riven ost. Låt stå i 175 graders varm ugn ca 10 minuter till det blir gyllenbrunt och crispigt.

MEDIUMKRÄFTORNA

Gör på samma sätt som med de små kräftorna men spar sköldarna.  Skär ett par fiskfiléer i mindre bitar. Dessa ska mixas tillsammans med 1 äggvita och en klick vispgrädde, inte för mycket så den blir lös. Rör ner kräftstjärtarna, klorna, rom och kräftsmör. Krydda. Lägg smeten i en sprits och spritsa ut smet inne i sköldarna och placera på plåt. In i 120 graders varm ugn. Då de är klara läggs ca 2 st per person på tallrik, och ös på lite tunn soppa från de små kräftorna. Servera med grillat ciabattabröd.

STORA KRÄFTORNA

Koka i vatten på samma sätt som de andra storlekarna, men bara ett par minuter. Riv en lime och pressa ur saften ur den ena halvan och blanda med rivet. Krydda något. Lite rapsolja ska i. Rör om. Låt blandningen vila. Dela kräftorna på mitten, längs med. Tryck ner kniven gnm hela kräftan, som kommer att vara kladdig inuti. Lägg på plåt. Droppa över blandningen. In i ugn (gärna varmluftsugn) 220-225 grader i 3-4 minuter. Lägg upp dem på serveringsbricka.

Stek gösfilé crispig på skinnsidan (kan lika gärna vara en annan fisk, kycklingfilé, kalvkotlett eller ngt annat). Stek grönskaer (t ex rädisor, sockerärtor, salladslök) tillsammans med skivad kokt potatis. Lägg därefter i kärftkött (från de små och/eller mediumkräftorna). Lägg direkt upp på tallrikar med gösen ovanpå. Reducera soppan från småkräftorna karftigt till sås och ringla såsen över gös och grönsaker. Serveras tillsammans med kräfthalvorna som äts på samma sätt som hummer.

ANNAT FÖRSLAG

Stek rödlök, stjälklök. Tillsätt salt. Häll ner förkokt pasta. Tillsätt 2 slevar buljongsås (från småkräftorna). Man kan ha i tomat och spenat om man vill.  Sist i med kräftkött . Färskriven ost uppepå.

Just hemkomna från sjön! 16 grader varmt, Går bra att fiska kräftor och slippa frysa om händerna då.

Innan vi åkte ut för att ta upp burarna toksomnade William. Vi trodde Nea skulle somna oxå, men icke då. Så kortspel blev det aldrig. Istället såg Nea tillsammans med oss vuxna på IceAge2 på dvd. Så vid 24-tiden gav vi oss iväg. Nea var så spänd. Vilken känsla att få vara uppe mitt i natten, titta på månen och på stjärnorna.

Det var så spännande att åka iväg för att ta upp burarna så.......snark! Ja, hon somnade verkligen ögonblickligen i bilen och Wille strax därpå.

På vägen ut till sjön, och även på vägen hem från sjön kommenterade jag så himla duktig gubben min var på att hålla hastighetsbegränsningen. Han förstod inte ironin, utan höll med och sa "ja jag håller den skapligt bra".

Så jag undrade om han tycker att 85 km/tim på en 50 km/tim-sträcka är att hålla begränsningen skapligt bra? -Jaa, den här tiden på dygnet så!

Alltså om det nu är som gubben min påstår att hatighetsskyltarna inte behöver följas nattetid, så undrar jag varför Vägverket har lagt ner sån energi på att behandla alla hastighetsskyltar med såna enorma reflexer att de är omöljiga att missa i mörker???

Jaja, det gick undan och lite skönt är det. Väl nere vid sjön så toksov Nea fortfarande och det gick inte att väcka henne. Wille hade vaknat redan innan dess. Började ju närma sig hans nattvakentid. Så jag stannade kvar inne i bilen med Nea som sov. Jag läste bok. Så hade vi bilen stod på tomgång en hel timmes tid som det tog att hämta upp alla burar. På så sätt fick de extrabelysning, vi fick behaglig temperatur inne i bilen, kunde ha radion på och läsa. Men ajabajja, får man göra så? Nu finns väl inga regler om hur länge man får ha bilen på tomgångskörning ute på landet, eller? Och om det finns så gäller dom säkert inte nattetid, för det gör ju inte hastighetsbegränsningarna!!

Kul för Johnny att få vara med på detta, var ju premiär för honom. Och han tyckte det var roligt.Wille var nöjd, pigg och glad hela tiden ute i båten. Gott om kräftor bidde det!!

Under tiden de var ute med båten och vittjade och jag satt inne i bilen en halvmeter från strandkanten med strålkastarna på, så såg jag en märklig rörelse på vattnet precis intill stranden. Så jag måste ju titta noga. Det var en orm som simmade med huvudet över vattenytan. Jag är ingen expert på ormar men jag TROR att snokar simmar helt under vattenytan och huggormar simmar med huvudet över vattenytan. Så hujeda mig!

Oj, oj, det blir mycket att koka i morgon, ...ja alltså inte orm, utan kräftor!. Cissi bestämde sig för att sova över hos oss med barnen, eftersom hon tyckte lite synd om Nea som var så spänd på att få vara med om ta upp kräftorna, missade det. Istället får hon vara med om att titta på, peta på de levande kräftorna i morgon, och vara med om att koka dem!!

Nu ska vi sova 4-5 timmar innan det är dags att sätta igång att ta hand om de här älskade kräftorna.

Och det doftar så underbart gott.......... Sänder över en doftpust till er!!

Och, vännen Anitis är bättre på det här med fiskar än vad gubben min och jag är. De tre som som simmade in i våra kräftburar är inte mörtar som jag påstod, det är ju braxar

Så blev det då äntligen dags! Härligt. När vi kom ner till sjön så tyckte gubben min kanske att det blåste för mycket. Blåst är inte bra när man ska lägga långrev med kräftburar, blir liksom lätt trassel då. Men jag är envis av mig, så det är klart att vi blev kvar. Faktum är desutom att det lugnade ner sig mer och mer under kvällen.

Vi var också hundvakt till Arthur så han var med oss. Kom en grinig gammal gubbe (varför händer detta så ofta under kräftsäsongen?) och skällde på oss för att vi inte hade låst bommen ordentligt efter oss. Det är hur vanligt som helst att den som åker ner till sjön lämnar bommen helt öppen tills man åker därifrån igen. Vi stängde bommen men låste inte.

Försökte få tyst på Arthur som skällde på gubben som skällde. Till slut sa jag åt Arthur "Ja skäll du, såna där griniga gamla gubbar vill vi inte ha här". Undrar om han hörde. Ett irritationsmoment, men när vi blev av med honom var det frid och fröjd igen.

Tyvärr gungade det ganska bra när vi lade ut burarna, så lite trassel blev det allt. Men när vi vittjade hade det lugnat sig betydligt.

Då det började mörkna tände vi som vanligt en brasa för att värma oss, jaga bort myggen, för mysfaktor och för korvgrillning. Riktigt mysigt.

Arthur fick vara i bilen medan vi lade ut burarna, medan vi vittjade och medan vi tog upp burarna. Hans arbetsuppgift var alltså att vakta bilen, att vakta fångsten så inga kräftor skulle rymma, skälla på griniga gamla gubbar och jaga mygg. Han tog åtskilliga faktiskt. Men när han morrade på kräftorna förklarade jag för honom att han missförstått sin arbetsuppgift.

Trots det belönades förstås han också med korv vid elden.

Kl 01.00 åkte vi ut på sjön igen och tog upp burarna. Klart efter en timme. Därefter inpackning i bilen, ordentlig släckning av elden och uppstädning efter oss. Samt att räkna och granska varenda kräfta så att de som är för små kastades ner i sjön igen.

Hemma, utpackning ur bilen, kort hundkisspromenad. Klart på rekordfart och klara för sänggående 03.35. Och som vanligt när jag lägger mig kanontrött efter en natts fiske så blundar jag skönt. Hör nästan inne i huvudet hur det säger blojk och så rullas ögonlocken upp igen och jag är klarvaken. Fram med boken jag läser och läste kanske en halvtimme innan jag kunde somna.

Och så upp igen kl 09.00, med en mycket snabb dusch. Snabb frukost. Därefter börja väga kräftor till den första leveransen vi fått beställning på.

I år blir det andra året vi fiskar kräftor utan att pappa är med. Åh, skulle så gärna ha velat att han fick vara med åtminstone en gång till. Fått vara med och se så bra det blir nu med utrymme för alla redskap i vår nya båt. Och så snabbt vi kan förflytta oss över till den andra viken med vatten där vi kan fiska!!

Några av läsarna här har läst mitt inlägg där jag berättat om Mr Sjöpolis och reagerat. Jaaa, det är helt sjukt. Det finns en rik stor släkt som äger nästan allt  i trakten i skog, åkermark och vatten mm. Mr Sjöpolis gifte in sig i släkten, och sen satte eländet igång. Vi brukar skoja och säga att medan han är ute och ränner i skogen i sina kamouflagefärgade militärbyxor (för att kolla på oss vad vi gör) så är säkert hans fru hemma och sitter på köksgolvet och leker med Barbiedockor!!! Obs, det här paret är någonstans mellan 65-75år!!!!!!

Hur som, nu ska jag berätta hur det går till med vårt kräftfiske. På fredagarna har vi bråttom hem från jobbet. Och det pågår en febril förberedelse. Ipackning i ett par ryggsäckar, framtagning av betesfisk ur frysen, inpackning i bilen (takbox OCH släpkärra)., koll på ficklampor, plåsterlåda mm. Det är inte lite som ska med.  Tidigare i veckan redan bestämt vem/vilka som ska med.  Vi bör vara ute vid sjön senast 18.00 ungefär. Väl där är det bara att sätta igång att jobba. Mitt jobb är att sätta ihop kräftmjärdarna. Gubbens och ev Jyrkis/Lucas jobb  är att dela (yxhugg) betesfisken och agna burarna. Är vi ännu fler med så börjar dom att lägga upp stenar i en ring och samla ris, pinnar, kvistar som vi kan ha för att tända eld med. Ved har vi med oss hemifrån.

I med alla redskap i båten och så ut. Nu använder vi inte snurran utan ror. Lägger burarna/mjärdarna på långrev. Vi vet ju exakt vilka snuttar det blir bäst på. Då allt ligger i snabbt tillbaka till landbacken och elden. Plocka mera pinnar och ris att elda med.  Se till att kräftlådan är ok. Slåss med mygg. Titta på fladdermöss, som många faktiskt aldrig sett. Här kan man få se dem om man har tur. Kanska stå och meta.

Dricka kaffe. Ta fram lite fikabröd och kanske nötter eller annat tilltug till nästa kaffeomgång. Oroas över spindlar som kanske kommer. Förbereda oss på om ev Mr Sjöpolis dyker upp. Prata om tidigare fisketurer. Gissa antal kräftor vi kommer att få just denna natt.

Så grillar vi en korv och efter det är det dags att åka ut och vittja. Vi som lider av myggbett river ihärdigt på hela kroppen om vi inte tagit Clarityn ett par dagar innan denna kväll.

Eftersom vi längre tillbaka i tiden råkade ut för stölder av kräftredskapen så räknar vi mjärdarna/burarna när vi tar upp dem och häller ner kräftorna i den medhavda kräftbacken.  Betar om där så behövs. När vi är åter på landbacken är det becksvart men vår lägereld och ljuslyktor lyser upp och visar oss vägen tillbaka.

Nu räknas och sorteras kräftorna. De för små i en speciell hink som vi släpper ut igen. Medhavda barnbarn i olika storlekar får sköta om att lysa ner i backarna och peka på vilka kräftor som ska lyftas upp. De riktigt modiga lyfter upp några kräftor själva.

Fylla på brasan med ved. Nu är det segt. Mer grillning eller annat småtugg till den som önskar. En och annan nickar till, t ex gubben min, och kan hända något barnbarn. Vi som inte nickar till tittar på månen och stjärnorna. Pratar om precis allt som man bara kan göra just då man sitter därute runt lägerelden och halva gänget sover. Man lyssnar efter djur.

Så småningom börjar det så smått ljusna. Och då fryser jag alltid. På med filtar och ner i båten för att ta upp alla burar. När vi kommer iland igen brukar vi höra storlommen. Ganska ödesmättat att höra. Ger en speciell lyckokänsla.

http://www.hyber.org/birds/index.html

Lyssna, föreställ er att det är en ruggig gryning, änderna börjar vakna, det är inte helt klart, du är vansinnigt trött och frusen. Men en helt njutbar känsla.

Nu ska vi räkna och värdera de senast upptagna kräftorna. Omigen ska de alltför små kräftorna ner i hink och släppas ut igen.

Elden ska släckas med ett tiotal hinkar med vatten. Stenarna runt elden ska väck. Inte ett spår efter oss ska finnas kvar. Alla grejor ska packas in i takbox, baklucka och släp, då sitter redan jag i bilen och huttrar.

Så åker vi hemåt. Jag slumrar alltid till och från fast jag varje gång bestämmer mig för att INTE göra det utan hålla mig vaken och prata med gubben.

Väl hemma ska allt ur bilen igen. Redskapen får stå kvar i backar utomhus. Kräftorna ska in. Placeras i badkaret. Fast förra året var det så tokmycket kräftor att de inte kunde placeras i badkaret allihop för då hade dom tryckt sönder varandra.

Väskorna ska packas upp. Man ska se till att man inte har spindlar på kroppen som följer med in.

Så kryper vi till kojs. Då är klockan kanske runt 5-5.30 på morgonen. Tvärtrötta slänger vi oss på sängen.

Klonk, säger det så snarkar gubben min och mina ögonlock är fasttejpade nånstans vid ögonbrynen. För NU går det inte att sova. Läsa bok, lösa korsord länge och kanske somna framemot 7-tiden?

Kl 8.45 vaknar gubben min av väckarklockan och väcker mig efter en snabb dusch Övertygad om att jag är döende gör jag mig ändå i ordning. Vi äter en snabb frukost.

I normalfallet så börjar vi själva med kräftkoket därefter. Ev att något av barnen med barnbarn kommer en stund på dagen för att titta hur det går med kräftkokningen och för att de små ska få se/känna på både levande och kokta kräftor. Men när det var som förra året,......ja då var Jyrki och Joakim med från 10 på morgonen till sena eftermiddagen och så var Lucas med familj från eftermiddagen fram till natten mot söndag.

Ni ska veta att det är med kärlek som läckerheterna kokas. Vi sköljer kräftorna i omgångar, mellan badkar och de båda hoarna i diskbänken. Sen har vi alltid tre stora kastruller på gång på spisen.

Den ena kastrullen är ett avlivningsvatten. Utav djuretik. Som dessutom gör att analsträngen i kräftan inte blir så välfylld som annars. I avlivningsvatten lägger man i max 10 kräftor åt gången, och det ska vara med huvudet före så de dör omgående. Tar man fler än 10 har vi märkt att man inte hinner med att se det går djuretiskt rätt till. Därför håller vi behårt på den regeln.

Då de är avlivade i avlivningsvattnet så är de sköljda flera gånger redan, samt avlivade i kokat vatten så då tar vi upp dem med hålslev och placerar i kokkärl fullt med kokande vatten och de ingredienser som där ska vara.

När de är kokta är det förbjudet att ta i dem med annat än ren tång. Så med tång står jag och väger in kräftorna i frysförpackninger. Efter vägning fylls dillkvistar och spad på så att de blir täckta. Så skriver jag eller ngn medhjälpare etiketter med antal kräftor, kg-vikt samt fiskedatum på.

Så mäter och väger vi upp kräftorna som inte ska frysas in. Allra godast blir de ju dagen efter. Med tanke på min kräftallergi så är gubben min mycket mån om att vi ska göra ordentligt med sånt som kanske går lättare. Så vi skalar en massa kräftor utan att äta,suga och surpla. Kräftköttet fryser vi in som bara kräftstjärtar/klor i spad.

På skalet kokar vi kräftfond. Ett rikitigt pyssel. Dels jobbet, dels att det är superhygieniskt, inga tillsatsämnen (kemikaliska) utan vi kokar ihop fonden på vår egen spis med palsternacka, morot och lök, allt helst ekologiskt odlat. När koket svalnat fryser vi in det i fryskubspåsar.

När det blir som förra året, tokmycket kräftor........ja då säljer vi kokta kräftor (med djuretiska krav, miljömedvetet och hygieniskt) såklart det blir dyrt tyvärr................. eller så säljer vi levande kräftor,.........men vi är mycket måna om djuretiken, miljömedvetenheten så jag säkerställer att  den som köper kan koka kräftor......på rätt sätt, jag lämnar med recept på kräftor i lag. kräftfond mm.

Våra barn tar sig inte råd att köpa sånt ute, men tack och lov värdesätter dom det när det kommer.