Tankar och sånt

Så säg det i bilder - vad jag har haft för mig idag. Gick upp redan kl 9.30 fast jag var pömsig som bara den.  Nåväl, snabeldraken har vallats här idag.

Åhnej, försök inte. Stå där och se ynklig ut. Jag vet att senast jag vattnade växterna var nån dag före jul. Men nu är det ju vattnat - så sluta genast att stå så där och hänga! Och skvallra nu inte för Suz. Hon vet hur jag (miss-) sköter växterna. Hon har givit mig några lättskötta som jag ändå misslyckats med. Nu senast fick jag den här. Lovade Suz att sköta om den!!!

Har satt igång en laddning likör på björnbär och hallon. Bären, två kanelstänger, 5 kryddnejlikor hamnade i burken. Sen fyllde jag på med okryddat brännvin. Så ska det stå en månad innan bär och kryddor silas bort, och då ska en sockerlag kokas och blandas ner i spriten. Hoppas det blir gott.

Här är hallonen bortsilade.  Hallonlikören ska nu stå och vila i 3 månader.

Baka, baka, knåda, knåda!!

Baka, baka liten kaka.....! Det är inte ofta jag bakar, men precis varje gång jag gör det så är jag urless redan i början på bakningen. Det bidde i alla fall vanliga drömmar samt kokosdrömmar.

Jag är i alla fall nöjd med mig själv nu när det är gjort. Fem sorters kakor jag planerade att gör blev två sorters kakor, får väl se om jag ids göra några till i morgon. Är irriterande att inte ha något fikabröd alls i frysen när det kommer oväntade gäster.

Hallonen som jag idag silade bort från hallonlikören blev jättegoda att smaska på som dessert med någon sked glass till.

Har också hunnit babbla med Suz per telefon samt ett långt telefonsnack med syrran.

Det har diskuterats.

Min syn är att ett foto äger enbart fotografen. 

Om någon oförståndig (som jag tex) snor fotot, lägger in det i min blogg och beskriver fotot och berättar "kolla vilket fint foto jag hittat här" och refererar till dess ursprung, så har jag kanske gjort ngt olagligt, men jag tycker INTE det är lika illa som ifall jag istället publicerar ett stulet foto och hävdar att det är jag själv som tagit fotot!!

Rättsligt däremot är det troligen samma typ av stöld i båda fallen. Men min tro är att fotografen i det första fallet kanske skulle acceptera mitt klavertramp!?

Viktiga frågor - vad är det egentligen som gäller???

På söndag är det två veckor sedan barnbarnet bröt sitt ben så illa att han är gipsad ända upp till ljumsken och han får inte alls stödja på benet. På sjukhuset uppmanades föräldrarna att kontakta Hjälpmedelscentralen för att få ut en rullstol för att August ska kunna komma ut,  vara på annan plats än i sängen.

Hjälpmedelscentralen talade dock om, att de kunde få hämta en rullstol åt honom i Hallonbergen om de ville, eller vänta som till igår för att få hämta ut den här!!!!

De väntade. Under tiden har det varit riktigt besvärligt, eftersom August skrek av smärta över att förflyttas. Toabesöken var uteslutet. Han fick en slags anka att kissa i. Men det andra då???? Han höll sig i 4-5 dagar i ren fasa över hur det skulle gå till.

En god vän som är sjuksköterska blev så upprörd när hon hörde detta. Hon berättade att magen fungerar så att när "utgifterna" aldrig kommer ut, så orkar man inte ta in några "inkomster" heller, och dessa inkomster behövs verkligen för att leka benbrott. Samt att magen kan ta ordentligt stryk. Hon beskrev den toastol som finns för barn, som han kan sitta på, med ett bäcken under, och ett benstöd han kan lägga upp det gipsade benet på. Och hon blev så upprörd att ingen på sjukhuset tänkte över den närmsta situationen hemma och föreslog detta, samt att hjälpmedelscentralen såklart skulle ha sett till att ordna detta illa kvickt.

En och en halv vecka efter benbrotten har han fått sin rullstol. Någon toastol har ännu inte erbjudits!!

Idag pratade jag med en vuxen person som opererat sin fot och hade jävulusiskt ont. Hon fick absolut inte belasta benet. Försökte ta sig fram på kryckor. Efter operationen berättade de på sjukhuset att hon ska begära en rullstol, där hon kan ha benet fastsurrat på ett stöd så att hon kan ta sig fram inomhus.

Dagen efter operationen då hon var svimfärdig av smärta ringde hon Hjälpmedelscentralen för att be om rullstolen.  Den kostar 600 kr/mån och finns att hämta i Hallonbergen, meddelade Hjälpmedelscentralen. 

-Jag är ensam hemma om dagarna och kan inte köra 8-10 mil enkel resa för att hämta en rullstol, förklarade hon snyftande. Men hon fick veta att då blir det ingen rullstol om hon inte kan hämta den!!! Hon var så under isen av smärta och elände så hon började gråta. Inget hjälpte.

Men vad f-n - hade hon kunna ta sig till en bil och kunnat köra dit för att hämta rullstolen så hade hon kanske inte varit i så stort behov av den? Jäkla Stjälpmedelscentral!!!!!

När hennes make kom hem och fick höra detta blev han fly förbannad. Dagen efter ringde han Stjälp.......Hjälpmedelscentralen och fick samma svar som hustrun fått dagen innan.  Han blev rosenrasande, förklarade att han är borta på jobb hela dagarna så nu är det allt upp till Hjälpmedelscentralen att se till att få hit rullstolen. Vilket de inte kunde.  Vilket maken talade om att han skiter högaktningsfullt i hur det går till men han betalar samma landstingsskatt som alla andra i länet och han kräver att den finns att hämta HÄR i morgon, för annars..........., jag återkommer till dig om en timme och då kräver jag ett besked om var och när här i orten jag kan hämta rullstolen!!

Så ringde han igen efter en timme.  -Jo,ddden ffffinnnss att hhämta i morgon, stammade personen fram, och då skulle den finnas att hämta här på orten samt att månadshyran hade sjunkit från 600 till 300 kr!!

Sånt här retar mig. Människor som kommer i ett akut behov av hjälpmedelscentral gör det ju pga något som de troligen mår dåligt av, har ont av.  Då är man inte i skick att promenera ut till sin bil och gladeligen köra 10 mil enkel resa för att hämta sitt hjälpmedel. Dessutom kanske man inte ens har en bil. Dessutom, varför ska folk i glesbygden själv behöva ordna detta,till skillnad mot de transportmedel som Stockholmarna med all sin närtransport har för att ta sig till betydligt närmre avstånd? Och vi betalar samma landstingsskatt!!!

Jag överväger att vid nästa kallelse till mammografi, ringa till Danderyds sjukhus, bläddra i min almanacka och tala om vilket datum och tid dom kan få komma hem till mig för mammografiundersökning!!!

Om dom frågar mig hur de ska transportera all röntgenutrustning hit, så kan jag svara "tja, inte en aning men den här tiden det här datumet kan ni vara här och det är upp till er hur ni ordnar logistiken". Dom har ju ändå sån tur att jag får vara ledig på betald arbetstid för mammografi så de slipper att betala min förlorade arbetsinkomst.

Eller hur?

Äntligen fredag!!!!

Reagerat på några saker jag läst om idag.

Först så var det då kobladet, som intervjuat mamman till den 18-åring som kört ihjäl en 77-årig kvinna i söndags. Hon berättade om hot som familjen fått efter olyckan.  Det är fullkomligt oacceptabelt, vi måste ju rättsväsendet agera, vi ska inte själva "straffa" killen.  Mamman berättar vudare att hennes son mår mycket dåligt. Det förstår jag.  Hon berättar vidare att sonen är en något omogen men bilälskande kille. Sonen fick sin bil av pappan efter han tagit körkortet. Att hon varit orolig för hur han agerar som bilförare pga sin omognad. Men sonen har försäkrat att han streetar och sladdar endast i campusområdet - inte alls nere på stan. Underförstått att med det nöjde sig mamman.

?

Är det alltså OK att köra vårdslöst i campusområdet?? Hur tänkte hon där? Det bor människor i det området också. Som kan promenare på trottoarerna där. Dessutom är det många hundägare som promenarer omkring där på sina hundpromenader.

Men allvarligt talat.......killar är ju faktiskt barnsligare än tjejer i samma ålder i barn- och ungdomen. Är det kanske läge att höja körkortsåldern för killar? Minns att min bilskolelärare berättade att hans erfarenhet är att tjejerna kör precis så bra som killarna tror om sig själva. Och att killarna kör precis lika illa som tjejerna tror om sig själva! Tänkvärt!!

Vidare i DN. Carema. Igen! Ett vårdhem inom psykiatrin, vill minnas det heter Linneagården. Där en ensam, outbildad personal ansvarat för patienterna en natt. Han hade bundit fast en patient med lakan. Horribelt att de har så mycket outbildad personal, och outbildad personal ska väl aldrig ensam få ansvara för patienter? Bemanningen har dessutom varit för låg. Ledningen har tvingat personalen att ljuga om bemanningen. Den gruppchef Carema påstått finns, fanns inte. Ledningen får skarp kritik.

Vem f-n vill ha en anhörig på ett sådant boende där det privata vårdbolaget tjänar stora pengar på att ha många outbildade (= billigare personal), på att ha för lite personal (=billigare) trots att det leder till vanvård, och som då istället för att åtgärda vanvården väljer att lägga munkavle på personalen? 

Vilken skattebetalare vill att våra skattepengar som går till vård/omsorg ska hamna i skatteparadis som stora vinster för att privata vårdbolag som Carema gör som de gör??

Nääääe, nu till en annan tokighet. Min kollega Daniel var igårkväll ute på en hundpromenad med sin hund. Han gick genom ett villaområde. Vid utfarten till en tomt såg han en tant som hade en rottweiler kopplat, och "råttisen" gjorde utfall mot Daniels hund. Daniels hund började också vilja göra utfall, men D har pli på sin hund och går förbi. Men han ser att tanten har svårt att hantera sin hund.

Mycket riktigt, rätt som det är märker D att råttisen kommer kutande efter dem med kopplet släpande efter sig. Blixtsnabbt dår D tack och lov tag i råttisens koppel. Han sträck ut armen från kopplet och lyfter den aggresiva råttisen så han mestadels hänger i kopplet. Urtungt ju. Men blir man rädd och arg så får man en adrenalinkick som D sa. Det märkliga är att tanten inte kommer springande efter sin hund utan hon står kvar där inne på tomten och trycker.

-SKA DU KOMMA OCH HÄMTA HUNDJÄVELN NÅN GÅNG ELLER, skrek D. Då kom tanten uttassande i sakta mak från tomten.

-Det är nog säkrast att du springer hit innan hundjäveln dör, uppmanar D med tanke på att råttisen hängt i sitt strypkoppel kanske en minut.

Då först börjar tanten springa fram för att ta hand om sin hund. Hunden fick då hosta och kämpa efter andan. Tanten bad inte orsäkt.  Så D bara gick vidare.

Till tanten skulle jag gärna vilja säga "skaffa dig en leksakshund, eller möjligen en väldigt liten hundras - eller GÅ PÅ KURS"!!!